Det blåser varma vindar kring AIK just nu men jag ber alla att vara försiktiga med att börja prata guld eller få hybris. Vi måste som supportrar agera lite som laget, med ödmjukhet och visdom. AIK har 11 matcher kvar att spela och vi ligger i topp och vi alla njuter, men utan fortsatt hårt arbete och repsekt kommer vi fan inte någonstans alls. Harmonin i laget är otrolig vacker att beskåda för oss som står vid sidan om, de leker och skrattar. Alla mår bra verkar det som. Men alla mynt har en annan sida, glöm fan inte det nu.

Imorgon hjälper jag Stahre& co igen med diverse uppgifter vilket betyder att Lukas får ta hand om mycket själv. Jag hoppas han fixar det ändå, men han är ju grym så det ska vara lugnt. Än en gång befinner sig Tommy i ÖIS trakterna så vi får klara oss utan hans hjälp men vi ska vara fullt manskap till Trelleborg.
På facebook har typ 30 man ”addat” mig som sina vänner, och nu har jag passerat 300 polare, Bojan har ju typ 7000 polare……
Idag fick vi äta en AIK tårta på fika rasten vilket var kul,  skickade en MMS bild till Wille B på dif med, undrar vad det står på deras tårta?

Hoppas Rasmus Elm spelar, vore skönt om vi vann mot Kalmar FF med deras bästa spelare på plan, då blir det liksom inget snack alls.
Idag har jag haft möte med en sponsor som hjälper AIK Media framåt i karriären förhoppningsvis, med ett avtal där så täcker vi även träningslägret på bästa vis och ingen gör det bättre än oss kan jag lova redan nu!

Nej ska man ta sig en skön hemmakväll med status soft och ladda om till imorgon, för då smäller det vill jag lova.

DBS på er

Cee

Den första dagen i Holland

Den första matchen gruppspelsmatchen mot Herta Berlin slutade med 1-0 vinst efter grymt spel från AIKs sida, den andra matchen mot AJAX för övrigt tränad av bekante Dennis Bergkamp var jämn i första halvlek men de gör 1-0. I andra halvlek gör de rättvist 2 mål (0-3) . AJAX är klara gruppettot och vi krigar för att ta andraplatsen i gruppen, dock spelar vi oavgjort (2-2) mot Volendam och det borde räckt så men AJAX vilar måna spelare i sin sista match ot Herta Berlin och förlorar stort vilke gör att vi får inrikta oss på att spela placeringsmatcher istället för slutspel. Den först blir mot Feyenoord.

—————————————————————————————————————————————————————————————

Den andra dagen i Holland

Det är match mot Feyenoord och AIK gör sin absolut bästa match i turneringen men förlorar trots detta mycket orättvist med 1-0. Ingen idé att sura utan bara köra på så vi tar oss an Neigweigen och vinner enkelt trots resultatet 3-2. Den sista placeringsmatchen blir mot våra tidigare gruppmotståndare Volendam och även denna gång får vi dela på poängen, matchen slutar 3-3. Straffar tilltar och vi förlorar fast vi även här var det bättre laget vilket ger AIK en slutlig 14:e plats i denna internationella turnering för 11-12 åringar. 2 vinster och 2 förluster samt 2 oavgjorda är godkänt men vi borde i sannigens namn hamnat på plats 4-5 om man ser till kvaliteten på de övriga lagen. Det viktigaste var att våra ungdomar får en värdefull erfarenhet i Europa och ser vad som krävs av killarna på den här nivån

I AIK finns det en ljus framtid hos våra ungdomar.

Elias Mineirji

”Djurgården mot botten…AIK till toppen”

”Om Djurgården åker ur? Ja det syns ju tydligt. Om AIK tar guld? Det ser jag inte.”

Svenska dagbladet bjöd på munter morgonläsning imorse genom positiva rubriker och kommentarer, men skönt nog så håller jag inte med Linus Schröders slutkläm på artikeln. Igår, genom att besegra Halmstad med 1-2 på bortaplan, så övertygade Starhe, Djordjic och hela AIK mig om att vi verkligen är med där uppe, vi är med i kampen om SM-guld. Till skillnad från Linus så kan jag se AIK ta guld. Kan ni?

AIK har förmågan att vända tuffa underlägen, förmågan att alltid, i alla situationer ge allt, igår visade sig även en ny förmåga, att prestera förhållandevis bra fotboll på bortaplan. Jag hade innan matchen förväntat mig ett mer defensivt inriktat AIK och ett mer kontrollerade Halmstad, med andra ord en matchbild som speglar AIK:s bortaspel i år. Fast AIK visade att det finns betydligt mycket mer att klämma ur årets spelartrupp. Det fanns en växel till.

Antonio Flavio gjorde precis det jag hade förväntat mig av honom, eventuellt så gjorde han lite mer. Att påstå att han dominerade igår vore en grov överdrift, att påstå att han kommer att dominera är inte att ta i. Jag kan knappt bärga mig att se firma Obolo- Flavio bilda en underbar konstellation i årets AIK. Väntan på att sommarens transferfönster ska stängas, låsas och bli förseglat med plankor är allt annat än lätt. Hoppas hoppas att AIK:s trupp alltjämt består av två argentinare efter den sista augusti.  

Det finns flera frågor att ställa sig själv. Igår förändrades som sagt svaren. Om AIK vinner SM-guld? Det har jag inget svar på. Har AIK chansen att vinna SM-guld? Ja. Har AIK stora chanser att borta mot Göteborg den första november 2009 bryta en 11-årig negativ trend? Svaret är ja. 

Ha ha ha nu mår vi så bra… Just nu är lyckoruset tillräckligt stort för att Djordjic och Ortiz avstägningar förträngas. Tillräckligt stort för att glömma bort vilka svåra utmaningar som väntar. Nu mår jag helt enkelt bara bra. Riktigt bra.

Tack och lov är jag gnagare

Lukas

Före detta landslagscoachen och AIK-tränaren Olle Nordin är för alltid ihågkommen för de tre smärtsamma förlusterna med 1-2 i fotbolls-VM 1990. Jag var själv på plats på Stadio Delle Alpi i Torino den 10 juni 1990 och såg matchen mot Brasilien där Sverige åtminstone föll med flaggan i topp efter Tomas Brolins sena reducering. Efter den underbart sköna segern mot Halmstads BK igår kom jag att tänka på den trista svenska sviten för 19 år sedan och insåg då att jag under augusti sett tre fotbollsmatcher där ett 0-1-underläge vänts till seger med just 2-1.

Den sköna sviten inleddes på Råsunda för tio dagar sedan då AIK mötte IF Brommapojkarna. Efter 0-1 av Philip Haglund i inledningen av den andra halvleken våndades jag på läktaren då en AIK-seger var av stor vikt för att hänga på i toppen av tabellen. Straffmålet av Markus Jonsson lugnade nerverna något och när Iván Obolo i den 88:e minuten nådde högst på Dulee Johnsons perfekta inlägg forsade euforin i kroppen.

En vecka senare var det dags för något som blivit en årlig tradition, nämligen att besöka Stamford Bridge och heja fram mitt andra favoritlag, Chelsea FC. Biljetter till mig och flickvännen införskaffades på Shed Upper (övre kortsidan) och jag tackar ännu högre makter för att mina föräldrar tog mig med till just Stamford Bridge när jag vid nio års ålder besökte London för första gången. Hemska tanke om vi hade besökt Highbury istället och man blivit franskt rödvit istället för blå…

Arenan fylldes på markant under de sista tio minuterna innan avspark och matchen satte fart inför 41 597 åskådare, eller rättare sagt, den första halvleken var medioker, men känslan jag får när jag ser en Premier League-match på plats är majestätisk och ligan – med sin kombination av världsstjärnor, fart, kraft och härliga atmosfär – är otvivelaktigt nummer ett för mig sedan lång tid tillbaka. Hull City tog ledningen i den 28:e minuten efter att bollen studsat som i ett flipperspel i Chelseas straffområde och till slut hamnat hos Stephen Hunt, som för övrigt buades ut varje gång han rörde bollen efter kollisionen med Petr Čech – som föranledde användandet av dennes ”fotbollshjälm” – för tre år sedan.

Jag började så smått oroas över min svit – har aldrig sett Chelsea förlora live – men Didier Drogba lugnade nerverna då han elegant slog in en frispark i den 37:e minuten och kvitterade till 1-1. I den andra halvleken blev det bättre fart på Chelsea, rejält bättre fart, och det kändes bara som en tidsfråga innan ledningsmålet skulle komma, men målvakten Boaz Myhill storspelade och höll gästerna kvar i matchen. När de 90 minuterna närmade sig sänktes förhoppningarna på en seger, men då fjärdedomaren visade upp skylten med hela sex minuters stopptid steg ett vrål från publiken för att lyfta fram spelarna en sista gång.

Hårt kritiserade Deco – som svarade för ett piggt inhopp – spelade fram Didier Drogba på vänsterkanten och ivorianen gick ner mot kortsidan och lyfte ur minimal vinkel in bollen mot mål. Bollen seglade över en sprattlande målvakt och landade i den bortre gaveln, precis innanför stolpen. Det tog en tiondel för Stamford Bridge att fullkomligt explodera och jublet då målet annonserades av speakern var bland det högsta jag någonsin upplevt på en fotbollsmatch och vi var no många på plats som då hade rejäl ”ståpäls”. Efter ytterligare fyra minuters spel blåste domaren av matchen och gav ”oss” en bra start på säsongen.

Kvällen avslutades med en U2-konsert på Wembley Stadium och jag mindes säsongspremiären i augusti 1990 då jag först såg Chelsea-Derby County för att samma kväll se Rolling Stones på gamla Wembley Stadium i den sista konserten på Urban Jungle-turnén. Resultatet mot Derby? 2-1 givetvis, efter att Chelseamålvakten Dave Beasant räddat en straff från Dean Saunders i vad som var matchens sista spark…

Den härliga trippeln fullbordades på Örjans Vall då AIK i en riktigt plaskvåt match vände ett tidigt underläge till seger och serieledning. Kan man ”hoppas” på ett 0-1-mål på lördag och ännu en vändning? 2-1-sviten får dock gärna spricka bara det blir seger.

/Stefan Mellerborg

Det blev alltså seger med otroligt sköna 2-1 och än en gång vänder vi matchen efter underläge, detta var ännu en arbetsseger som ger oss första platsen i tabellen efter 19 omgångar.
Flavio sitter bredvid mig (fortfarande för nära) och skriver hem till Brasilien, han gjorde en godkänd debut tycker jag och man ser att han kommer tillföra laget kvalitet. Han gjorde väl en ganska kass första halvlek men fick självförtroende i andra, men han är en riktigt glad prick ska ni veta och lagledningen verkar nöjda med honom.
Har snackat en hel del med Dulee och han är en kul prick, han ville till Brasilien innan jag och Bojan upplyste honom om att det kunde vara farligt om man inte ser upp och är försiktig. Han trodde inte oss så nu ska jag låna ut 2 st filmer, den ena är Cidade De Deus och den andra är Tropa Do Elite…..har ni inte sett dem så kolla in dem, sjukt bra filmer som beskriver ghetto livet i Brasilien.
I omklädningsrummet var det sjukt kul stämning, jag antar att många har varit avundsjuka på mig idag och det med all rätt, jag fick alltså vara en del av laget och det var jag verkligen, alla tog hand om mig. Jag översatte allt åt Flavio och han hade mycket att suga in idag. Stahre är magnifik när det gäller att ”scouta” motståndare, varje lagdel och individ får man info om som spelare, varje svaghet som vi ska utnyttja samt om deras anfallsspel som AIK måste se upp med, genomgången på hotellet stämde 100% på matchen, ingen sista minuten ändring här inte.
Ortiz fick rött kort och Bojan fick säsongens 3:e gula vilket gör båda dessa herrar omöjliga för spel mot Kalmar FF hemma på lördag.
Om inte någon la märke till det så regnade det en del, vi var lite rädda vid 2-1 ledning att matchen skulle stoppas och omspel skulle ske, men matchen spelades klart som tur var.
Vi vann
Gais vann
Örebro vann
Häcken vann
Alla resultat går vår väg denna helg.
Vi vinner med uddamålet igen och det är ingen slump längre, det är ren och skär styrka.
Bifogar lite bilder innan och efter matchen.

Jag vill passa på att tacka Mikael Stahre och Björn Wesström för att jag fick chansen att följa med och vara en del av bygget för om än en enda match (hoppas på fler). Tack till Bulten och Peter E för att ni fått mig att känna som en del av laget, jag kände mig aldrig utanför. Tack Halmstad för er gästfrihet. 3 poäng och tillbaka till huvudstaden.

Uppstigning kl 07:15, sedan frukost och avfärd kl 08:30 mot flygplatsen för hemfärd till Karlberg. Tack till min flickvän HSL som står ut med detta ständiga AIK konstant, du är som jag en del av AIK. Tack svärfar för ditt stöd hela tiden, du är en makalös man och jag hoppas kunna vara hälften av den man du är en dag.

Tack alla ni där ute som läser detta, ni som kommer fram och snackar och ger positiv eller dålig kritik.

Tack Lukas och Tommy för att ni står ut med mig konstant.

Tack AIK, du har gett mig så mycket.

Shit vad hände med alla dessa tack?????

ähh vi tar lite bilder….

Cee

Laget har kommit fram till Halmstad och checkat in på Quality hotell, vi har alldeles nyss intagit lunch och Stahre har släppt laget som startar ikväll. Nu är det vila för spelarna i ungefär 1 timma innan det är matchgenomgång kl 17:00.

Resan började annars med samling på Karlberg kl 09:00 , väl på plats fick vi frukost, bra stämning i laget tycker jag och alla har en tro om att vi kan störa HBK rejält.
Kl 10:00 var det en genomgång av dagen med Stahre och han påpekade att vi måste vara noggranna samt jobba hårt men framförallt så kör vi, när vi kör så kör vi.

Bussen tog oss till Arlanda och avgång med Skyways flyg till Halmstad. Resan tog 1 timma och 10 minuter och inflygningen var hyffsat skakig, vår vän Flavio höll i stolen med ett kraftfullt tag. Bojan och Jos på ypperligt gott humör kan jag meddela er. Flavio är laddad till max och vilar framför just i detta nu. Jag ska alltså sitta på bänken idag är det meningen och stötta spelarna men framförallt Flavio.
Saleh och Atta kör någon lek där man först utnämner en bokstav för att sedan komma på vissa saker såsom land, kändis, fotbollslag och kändis, den som först är färdig skriker stopp och då måste den andra sluta skriva, har man samma stad uppskrivet får man inga poäng men är man unik så får man poäng, första matchen slutade med vinst för en överlycklig Saleh med siffrorna 37-31.

Lee har berättat om sin tid i Japan och hur han lärde sig japanska, jag kan ju massa språk själv men japanska impar på mig.

Halmstad är för övrigt en fin stad med vänliga människor.

Jag och Flavio delar rum, våra sängar är oroväckande nära varandra så vi får se hur sömnen blir inatt.

Återkommer efter segern, ja tippar 3-1 till AIK för övrigt, vad tror ni??

Cee

Jag tänkte så här på söndagskvällen, dagen innan nästa match, sammanställa några highlights från veckan som gått och på så sätt ladda upp inför nästa. Som jag gärna ser börjar med en si så där tre bortapoäng tack…! Till att börja med har vi andra halvlek i bp-derbyt. I första halvlek stod jag mest och undrade om jag inte hade en rabatt på en synundersökning liggandes någonstans. Den kunde jag, om inte domaren, ha nytta av verkade det som. För uppenbarligen såg jag tydliga saker som inte han såg. Mellan dessa irritationsmoment stod jag dock och hade det lite allmänt roligt åt bp’s förfrågan om de hade tillgång till hela södra. Hur många var de där egentligen? Kan de ha varit 10?

I andra halvlek funderade jag istället på om det kanske faktiskt ligger en optiker i närheten som dagens domare hann ta en liten löprunda till och fixa synen i under pausen. För nog såg han mycket bättre i andra halvlek…! Den riktiga highlighten var dock själva vinsten i sig och den otroligt härliga känslan den medförde. Det var ett tag sen jag gick från Råsunda och kände mig så okrossbart lycklig.

Nästa highlight kommer från intervjun med Bojan som publicerades här på Blackbeat efter matchen. Då Charlee undrade hur Bojan skulle förmedla den starka känslan för Gnaget som han själv har (och många med han, så klart) vidare till nytillkomne Mr Flavio (åh, en highlight till ju – välkommen i klubben, Antonio!). Bojans svar blev: ”Jag behöver inte förmedla, han behöver bara kliva ut på Råsunda”. Jag gillar den där Bojan.

Men det bästa av allt den här veckan var nästan när jag öppnade dagens DN och fick se den lilla notisen med rubriken ”Hare varit några mål här?”. Då DN’s fotograf fick bildbevis på att hammarby försökte förstärka truppen med en stackars hare igår, mitt under pågående match mot boråsarna. Vad då plågsamma djurförsök? Men som vi alla vet hjälpte inte det, och de grönvita bönderna förlorade även denna match. Nära skjuter ingen hare som bekant…!

På återseende, Gnagarvänner!

Alexandra Blomqvist

Imorn, måndagen den 17e augusti 2009 så går AIK in i den 19e omgången av årets allsvenska. Motståndet heter Halmstad och arenan Örjans vall. Tyvärr så ser jag inte matchen live och efter att jag läst det senaste inlägget av Charlee så blir man sådär lagom avundsjuk. Min SONY 40 tums tv är en av mina käraste ägodelar efter min digital box, men att placera sig framför tvn under en AIK match är inte ens i närheten av jämförbart med att se matchen från bänken. Charlee är på Örjans vall, jag är hemma. Vad är ordet jag letar efter? Jag tror det heter rollacceptens. Hur som haver..

Idag styrde jag kosan mot Karlberg för att prata med spelarna inför matchen imorn, intervjuerna finns uppe på www.aikfotboll.se. Ungefär när klockan slagit två så var dagen slut och det är bara att konstatera: jag stannar hellre kvar någon extra timme än att jag beger mig hemmåt. Att diskutera fotboll på amatörnivå med Fan-tv (eller Stjärn- tv som Berglund döpt dem till) är alltid lika underhållande och småpratandet med förbipasserande spelare likaså. Idag fick jag även äran att bli serverad kaffe av Saihou Jagne..på tal om rollacceptens? 

Frågade även spelarna om varför det är så förbaskat svårt att prestera samma fotboll på bortaplan som på hemmaplan, ett klart svar på frågan får man nog aldrig, men spelarna menade på att det är mestadels mentalt. Det är givetvis så att det blir en del saker som förändras, uppladdningen och publikstödet som exempel. Dessa två saker bidrar säkerligen till att motivationen och psyket kan bli några nivåer sämre, som hemmalag så har du bara en bättre känsla i kroppen när du kliver ut på gräset gentemot en spelare som befinner sig på bortamark. Så är det. Enligt Pertan så hade  känslan i kroppen inför matchen Malmö-AIK varit lite annorlunda jämfört med vad den brukar vara, Micke hade då, vis som han är, sagt: 

- Nu vet ni hur lagen som spelar på Råsunda känner sig.

***********************

I startelvan imorn?

************************

Kryss mellan Göteborg- Helsingborg. Bäddat för serieledning klockan nio imorn? 

************************

Dagens ”plötsligt händer det”:

Pierre Bengtsson hajade till när vi hälsade och sa:

- Nämen snygg skjorta

Små ord för Pierre, stora ord för mig. 

***********************

Träffade även Linda Sembrant idag på Karlberg. Linda som egentligen ska ägna sig åt att ladda upp för det stundande mästerskapet är som bekant tvungen att ägna sig åt behandlingar och rehab på grund av en bristning i låret. Bara att hoppas att hon är tillbaka så snart som möjligt! 

***********************

Tack och lov är jag gnagare. 

Lukas