Såhär dagen efter derbyt så blir slutsatsen att ett guldjagande AIK kom tre poäng närmare Lennart Johanssons pokal och att Hammarby samtidigt inte lyckades sprattla sig upp ur nedflyttningsbrunnen. Toppen mot botten slutade som det borde sluta. Vi kan också konstatera att AIK agerade precis som de har agerat under hela säsongen, helt utan hänsyn för AIK fansens fysiska och psykiska välmående. För trots att AIK visade sin överlägsenhet under den första halvleken med ett omställningsstarkt anfallsspel, så skänkte vi bort den säkerheten som Flavios ledningsmål innebar. Hammarby som bokstavligen hade liemannen i bakhasorna kämpade febrilt i inledningen av den andra halvleken, och det resulterade i att AIK tog ett omedvetet steg bakåt i banan. När sedan kvitteringsmålet hade trasslat sig in bakom Örlund så fick AIK börja om från början. Och helt ärligt, då var jag jäkligt skeptiskt till att vi skulle vända på steken.
Borde jag har varit skeptiskt? Nej. Med facit i hand så borde jag ha lärt mig att AIK är imuna mot ångest och att Mikael Stahre har SM-guld kyla ända ut i fingertopparna. Efter att ha bevittnat Kenny Paveys sjuka inhopp, hela lagets odödliga vilja och efter att jag återigen fått njuta av en avslutande ”Å vi é AIK” från Råsundapubliken, så känner jag innerst inne att AIK kommer att få titulera sig svenska mästare år 2009. Ingeting är säkert, det är fortfarande fyra poäng som ska inkasseras, men just nu så har jag svårt att se AIK förlora. AIK är för tillfället mer harmoniska än Jamaicanerna i Heinekenreklamen och det finns helt enkelt ingen anledning att tveka. Många pratar om att Göteborg har övertaget i och med att den sista matchen spelas på Gamla Ullevi, jag svarar bara med att AIK har förlorat en gång under de 19 senaste tävlingsmatcherna. Det kommer inte att avgöras på grund av att Göteborg är starka på hemmaplan eller att Hysén är i hysterisk form, det krävs någonting alldeles extra för att slå AIK. Om AIK beter sig som vi har gjort under den här hösten så tror jag inte att Göteborg klarar av den utmaningen.
Som ni ser, jag drömmer också om guld. Först och främst ska vi ta emot Örebro på onsdag och då ska alla gnagare vallfärda till Råsunda.
AIK spelar för oss. Vi ska sjunga för AIK.
Tack och lov är jag gnagare
Lukas
*******************************************
Christer Swärd jublade dubbelt efter att Flavio tryckt dit 0-1 mot Hammarby. Bortre stolpen var planen. Antonio Flavio var där och utförde den. Ingenting lämnas åt slumpen i AIK.
*******************************************
Presseliten tystnade, stannade upp och spände öronen. Vad lyssnade de på? Zig-Zag ala Lee Baxter från AIK:s omklädningsrum. Ljudnivån stiger för varje gång.
*******************************************
Kan inte få nog av att se på Kenny Paveys målfirande, eventuellt så är det mest underbara att se Ortiz reaktion direkt när han ser bollen gå över linjen.
