– 4,5 gånger pengarna, oddset för AIK-supportrarnas våta dröm

På söndag är det dags för säsongens sista allsvenska derby. Det är ett Hammarby på nedflyttningsplats som möter ett guldjagande AIK. Nu går det att spela på om de svartgula tar dubbeln samtidigt som derbykonkurrenterna Hammarby och Djurgården åker ur.

– AIK är storfavoriter i den här matchen. Vi tror inte Hammarby kan mobilisera den kraft som behövs för att ta ett guldjagande AIK. Som det sett ut på slutet saknar Hammarby kreativa lösningar för att ta sig igenom AIK:s ramstarka försvar. Det kommer nog inte bjudas på något skönspel, men vi tror att AIK med sin disciplin och taktik manövrerar ut Hammarby och gör läget än mer prekärt för söderklubben. Men ett derby är alltid ett derby, säger Stefan Österberg, oddssättare på Svenska Spel.

AIK har vid seger ypperliga förutsättningar att ta hem SM-titeln. Kvar att möta har man Örebro hemma på Råsunda och den förmodade guldfinalen mot IFK Göteborg på Nya Ullevi i sista omgången. Dessutom möts lagen på Råsunda i finalen av Svenska Cupen 7/11. Stefan Österberg utvecklar:

– AIK sitter onekligen i förarsätet, man leder med en poäng före Blåvitt och möter ett sargat Hammarby och ett omotiverat Örebro innan ”finalen” mot IFK Göteborg. Det kan räcka med oavgjort i sista matchen för att ta hem Allsvenskan. Dessutom kommer vi att ha AIK som favoriter i finalen av Svenska Cupen på grund av hemmaplan.

– Vi har spetsat till det lite och erbjuder spel på att AIK vinner dubbeln samtidigt som Djurgården och Hammarby åker ur Allsvenskan, avslutar Stefan Österberg.

Det kan tilläggas att senast ett lag vann ”Dubbeln” i Sverige var 2005 och det var Djurgården som stod för bedriften.

Jag är instängd i sömnlösa nätter, bubblande glädje och nervositet som får hela mitt medvetande att sakta tyna bort från den övriga världen.

Jag har gått som på nålar dom senaste dagarna, vaktat min tunga som andra vaktar sina liv, totalt livrädd att ett enda ord i fel riktning ska slå tillbaka mot mig med en sån enorm kraft att ingen viljestyrka i världen kan stoppa det. Att ett enda litet ord om ett eventuellt guldscenario ska få guldet att flyga iväg till Göteborg innan jag hunnit stänga munnen igen. Detta har fört mig till mitt egna lilla vakuum, suttit insjunken i en annan värld med frånvarande blick och distraherande bilder i mitt huvud, om en dröm som kryper närmare och nervositet som helt plötsligt blivit outhärdligt tydlig. Jag har vandrat in i en liten bubbla där ingen längre kan nå mig, Skyddad från den resterande världen.

Det är som att vi inte ska få en enda sekund av sinnesro, du önskar, du hoppas. Du ser för din inre syn utgångsläget om resultatet bara står sig, eller om dom där andra bara kan göra ett enda mål som för oss till ett ledande avsprång. Du skulle göra vad som helst för den där betydelsefulla ledningen, som kunde omvandla din illamående nervositet till åtminstone sekunder av mental vila. Några andhämtningar av frisk luft med förmågan att faktiskt närvara i det som ska kalls våra liv.

Men här sitter vi igen, laddar för nästa match, räknar ner dagarna och lever i vår egen tillvaro, där ingen längre kan röra oss. Tittar ut på människor som uppenbarligen framkallar ord eftersom du hör ett osammanhängande mummel rakt framför dig. Oförmögen att uppfatta den sammanhängande meningen. Om ska vi vara helt ärliga så kunde vi inte brytt oss mindre. För i det stora hela är det ändå oväsentligt. Vi kan bara hoppas att den där ilande nervositeten inte har ätit upp oss innan våra blickar höjts mot en svart gul himmel.

Jag vill spränga bubblan, skrika ut min glädje och fälla tårar i guld. jag vill leva mitt i en svart gul massa där smärtan vi genomlidit tynat bort, och blivit till svaga spår i historien.

Ett enda andetag och vi kan nästan ta på framtiden.

Emelie Lundberg

Beröm från Djurgårdare… ”Ingen tillfällighet att AIK ligger där dom ligger”

http://nyheter24.se/sport/blogg/niklas-wikegard/360409-grym-forelasning#360409

Framtiden heter AIK

Jag vill inleda mitt inlägg för den här veckan på BlackBeat med att säga ”förlåt”. Mina texter på den här grymma bloggen har gjort bloggen ett snäpp ”ovassare”, det har även framstått genom kommentarer på framförallt det senaste inlägget efter vinstmatchen mot Gefle. Jag håller som sagt med att texterna varit sämre än vad jag kan och även bevisat några tillfällen på min egen blogg (aikare.se). I framtiden kommer inläggen bli mycket bättre och jag ska tänka på vad jag skriver.

Daniel Tjernström har varit AIK:s lagkapten ett bra tag och upplevt det mesta: Champions League 1999, Svenska Cupen guld 1999 (+ några finaler och kval till eropaspel) nerflyttningen 2004, uppflyttningen 2005, silvret 2006 och gör nu sin elfte säsong i vårat AIK. Tjerna kan för första gången i sin AIK karriär vinna Allsvenskan, det har varit nära många gånger om inte minst 1999. Jag genomförde en intervju med Daniel Tjernström på min egen blogg idag.

Jag har intervjuat runt tio spelare och ledare under min korta bloggkarriär och det finns ingen som är lika trevlig som våran lagkapten. De senaste matcherna när Bojan Djordjic samt Dulee Johnson saknats på grund av avstängning har Tjerna klivit in, under en säsong där Daniel haft en liten mindre roll på plan och briljerat. Tjerna har kämpat som ett djur och varit en av de viktiga kuggarna de två senaste matcherna. En spelare som Tjernström kan avgöra den kommande guldstriden med sin rutin och sitt slitande, vi har allt i egna händer.

Det vi ska göra med händerna är att ta ett grepp om Lennart Johanssons pokal så att den precis som sin namngivare bli gnagare. Sedan med samma händer ska våran lagkapten lyfta upp Svenska Cupen pokalen vad den nu heter.

Det är 2009, en tränare tippade AIK som Svenska Mästare 2009 inför Allsvenskan Mikael Stahre. AIK 2009 tror på vad de gör och jag har en otrolig känsla att jag som fjortonåring äntligen ska få uppleva ett SM-guld (minns inte 1998 såklart.

3 matcher återstår
1 poäng skiljer
9 poäng att kämpa om…

Nu kör vi!

3 matcher (inkl. SvC) på Råsunda återstår… köp biljett på ticnet.se

Axel Franzén

Kom och se säsongens sista match på AIK Restaurang Råsunda.
Heja fram vårat kära AIK på vår hemmaplan tillsammans med dina
AIK- vänner. Matchen visas på 2 storbildsskärmar och 4 tv- skärmar.

Vi serverar er Husets hemmagjorda hamburgare på 100% nötkött
med tillbehör och Countryfries. Tillsammans med den en kall öl eller
ett glas vin. För att inte missa denna kanske historiska dag så får du skynda dig
att försäkra dig om en plats.

Antalet platser är begränsade. Först till kvarn!!!
Vi slår upp dörrarna den 1/11 kl 13.00 entré Restaurang Råsunda.
Biljetterna släpps Torsdag 22/10  kl 10.00 i AIK Shop. Pris: 250 kr
Välkomna!

Åldersgräns 18 år

OBS ENDAST KONTANTER

För eventuella frågor ring: 0704- 311 270

Exogena processer vs. fasta situationer på Karlberg? En halvtimme på gnagarforum vs. en halvtimme med linjära funktioner? Eller ett blogginlägg vs. välbehövlig sömn? Det är bara några av de prioriteringar man ställs inför som heltidsstudent och AIK-fantast. Igår kändes dock valet tämligen enkelt, Malmö FF- IFK Göteborg blev utmanad av Sigmund Freuds psykoanalys. Resultatet blev att psykoanalysen blev placerad på bänken och Freud fick vänta på sitt inhopp.

Varför prioriteringen var så enkel? Det vet ni nog redan. Matchen igår var sanslöst viktig ur AIK ögon, något som Mikael Stahre bevisade tydligt genom sin oerhört fokuserade blick från läktaren. Att matchen slutade som den gjorde var självklart oerhört frustrerande, innan Thomas Olsson rullade in 0-1 så stod det ju som bekant 0-0… och Daniel Larsson borde, om logik hade existerat i fotboll, fått placera in 1-0. Men så blev inte fallet. I den andra halvleken så borde även Robert Åhman-Perssons svartgula högerfot fått dunka in 1-1. Men borde är inget ord som egentligen hör hemma i fotbollssammanhang.

Det mest oroväckande från gårdagen var att Göteborg imponerade. De ägde inte matchen, de hade egentligen inte några klara möjligheter och hade bevisligen en rejäl portion tur, men att vinna borta mot ett skrämmande formstarkt Malmö är oavsett matchbild, jäkligt starkt. Thats a fact. Mycket av den enorma viljan som vi för tillfället ser hos AIK, kunde man även se hos Göteborg igår. Den stora frågan är vad Sebastian Eriksson knaprar i sig för piller? Samma som Ortiz kanske?

Nu är det låga odds på att IFK Göteborg-AIK den 1 november blir en direkt avgörande guldmatch. Den vanliga fotbollssuportern som sporadiskt följer allsvenskan ser nog den matchen som en trevlig och underhållande tillställning. Vi som kommer att våndas, svettas och skrika den dagen ser det nog lite annorlunda. För det går inte att ungdå, den matchen lär framkalla ofantliga mängder ångest och spänning. Fast å andra sidan så är det sådana matcher som vi lever för.

Men först och främst väntar två tuffa uppgifter för både AIK och Göteborg, allsvenskan har allt för många gånger bevisat att allting kan hända för att vi ska ta ut sex poäng i förskott för de bägge lagen. Men om de närmaste två veckorna leder oss till en direkt guldavgörande match mot IFK Göteborg, så är i alla fall en sak jäkligt säker, Göteborg kommer inte att få det enkelt. I år har AIK bevisat att de är enormt svårslagna och de förtjänar vår tillit och optimism i en sådan match.

AIK leder serien. Hammarby och Djurgården ligger på 15 respektive 16 plats. Thomas Olssons strumprullare ska inte få förstöra den glädjen.

Tack och lov är jag gnagare
Lukas

För första gången på flera år, eller nej, faktiskt ALLA mina år som Gnagare, hade jag den stora äran att hamna bredvid den kanske mest positiva Gnagaren jag någonsin hört. Jag brukar i vanliga fall känna mig som one of a kind när jag står där på Norra och bara ler och tänker att ”Mina hjältar fixar allt, jag behöver inte stå här och vara orolig. Bara sjunga och vara glad”. Ganska så ensam om att titta mot klockan och bara konstatera att snart kommer det nog ett mål. Och även om det inte gör det så är jag då lika mycket Gnagare dagen efter för det.

Av denna enkla anledning blev jag så oerhört glad av att höra denne herres oändligt positiva kommentarer. ”Det är ju fullständigt underbart!” och ”Gud va bra vi spelar!” eller ”Vi vinner ju allt” eller ”Oh, va nära…! Men på den igen, grabbar!”. Till slut kom till och med ”Vi är ju bättre än Barcelona!”. Vilken underbar människa! Det är sådana supportrar som rycker med sig tio uppåtgående smilband till. Det är sådana supportrar som gör att vi Gnagare är värda allt guld i denna värld.

Jag som knappt kunde sluta skratta åt att en enda liten siffra i bokningsnumret till min biljett hade kunnat förvandla Mustasch till Stockholm Horse Show. Vilket är ungefär detsamma som att förväxla AIK-göteborg med trelleborg-djurgården för oinsatta. Jag fick nu ännu mer att känna mig glad och lycklig över. Det är i sådana stunder man på riktigt känner den svartgula varma känslan inuti som krampaktigt håller sig kvar oavsett resultat. Det är i sådana stunder man faktiskt på riktigt kan undra ”Stod det 0-0 innan Gabbes mål?”.

Och visst fick vi Gnagar-optimister vatten på vår kvarn tids nog. Ett mål, en vinst och ytterligare tre poäng. Guld värt…!

Ha en bra svartgul vecka, Gnagarvänner!

Alexandra Blomqvist