Den 31 oktober 2009, det är ett datum att minnas. Jag kommer alltid komma ihåg dagen då AIK hyllades likt mästare på Karlberg. Jag kommer att minnas hur Bojan i ren iver inför söndagen rusade tillbaka till omklädningsrummet efter träningen och hur Kenny Pavey fokuserat snörade på sig skorna och vandrade ut till lagbussen. Jag kommer att minnas alla detaljer från den här dagen. Ingen kan ta ifrån mig det minnet. Oavsett vad som sker imorgon så har vi AIK:are tillsammans fått uppleva en fantastisk säsong med en oerhört välregisserad avslutning. Vi har fått känna glädjen, spänningen och hoppet växa inombords under snart 9 månader. Jag minns alltjämt hur jag och brorsan började drömma om guldet under bilresan hem från Kalmar. Då var hoppet och drömmarna om guld inte lika påtagliga och jag skämdes nästan lite över att ens tänka tanken. Nu står vi här. Nu är tanken så verklig och realistisk som den kan vara. Imorgon behöver AIK en poäng på Ullevi för att vinna SM-guld. Det är riktigt jävla sjukt.
Säsongen började, som vanligt, med Fjodors odödliga ”underbara lag” på ett kylslaget Skytteholm. Då stod vi alla med mössor och vantar och bevittnade en typisk försäsongsmatch mot ett typiskt försäsongsmotstånd. Sedan dess har så mycket hänt, så mycket har upplevts. Det finns så många avgörande stunder att plocka fram och spela upp i huvudet, till exempel som när Ivan Obolo nickade in 2-1 målet på övertid mot Brommapojkarna. Eller när Saihou Jagne slängde sig fram och tryckte in 3-2 på Grimsta. Mest lysande av alla minnen är Kenny Paveys monsterinsats mot Hammarby där han även bjöd publiken på en försmak till guldfirandet. Herregud vad glad vi blev. Försök att föreställa dig hur vi skulle agera om allting går våran väg imorgon.
Oavsett vad som sker i morgondagens match så ska vi alla komma ihåg hur den här säsongen har sett ut. Oavsett vilket scenario vi kommer att uppleva imorgon, så är följande rader ren och skär fakta: Domarmissar, självmål, Hysén eller Selakovic kan aldrig någonsin ta ifrån oss det vi har upplevt med AIK i år. Det vi har känt och hur vi har älskat. Oavsett vad som sker i livet så kan ingen ta ifrån dig din kärlek till svart och gult, till klubbmärket och framförallt till Allmänna Idrottsklubben.
Se nu till att njuta av resan som vi har fått vara en del av. För imorgon kommer det inte att finnas många stunder då du vågar eller orkar tänka klart.
Det är dags nu allesammans. Njut av varenda sekund. IFK Göteborg-AIK. Kör vi så Kör vi.
Tack och lov är jag gnagare
Lukas
******************************
klarar fan inte av att sova om 12 timmar och 45 minuter smäller det och nittio minuter senare när dammet faller ska våra hjältar på plan vara dom som står och firar och sillsrtyparna skall va dom som ligger och gråter!
Tydligen har du redan glömt datumet, det är väl 31:a Oktober du ska minnas inte 31:a November?
Världsklass!