Boateng tre poäng

Medan laget är i Finland och vädrar truppen, så har jag stoppat ner handen i skattkistan igen. Förra gången tog jag upp Mats Rubarth. Om Mats representerar någon slags galenskap, så är veckans ädelsten en lika viktig symbol för något annat som cementerar fotbollens status som något mer än bara underhållning. Derek Boateng kom för mig att bli synonym med glädje. Derek var en spelare som bar känslorna utanpå kläderna. Vem minns inte bilden av en gråtande Derek som tycktes helt otröstlig där han satt på innerplan efter en ödesdiger höstmatch för länge sedan.
Jag minns Derek för tårarna, men än mer minns och vördar jag minnet från hans glädje och hans sätt att använda glädjen som ett verktyg i hans fotbollsarsenal.
En glad Derek var en bra Derek.

När han kom till AIK var det en av Maradona (!) lovordad spelare och förväntningarna i AIK-leden tog som vanligt fart. Det här var spelaren som ensam skulle spela hem Allsvenskan, Cup och Champions Leuage. Jag kan erkänna att jag ingick i hypen i allra högsta grad. Det kändes nästan helt bisarrt att vi kunde landa en sådan gudabenådad spelare och då hade jag inte ens sett honom spela!

Hursomhelst så var Dereks första tid i AIK inget vidare. Jag kommer ihåg att han såg riktigt bra ut i första matchen för att sedan svalna betydligt. Känslomänniska som Derek är så drar jag slutsatsen att det var bristen på glädje som gjorde att han inte kunde nå sin sanna potential till en början.

När han sedan hamnade på rätt sida av känslospektrat var det som att en ny spelare hade värvats till klubben. Ju gladare Derek var desto närmare El Diegos bevingade omdöme kom han. Allra tydligast blev det våren 2006 då AIK slog Djurgården för första gången på 200 år, kändes det som. Derek gjorde en match som om han kom från en annan planet. Hade jag kunnat lägga en länk till Youtube-klippet här på Dereks tunnel och mål från den matchen så hade jag gjort det. Tyvärr är Charlee på välförtjänt semester, så därför har jag ännu ingen inloggning och mailar tillsvidare mina bloggar. Nåja, Dereks utomjordliga insats var den bästa jag sett en spelare göra i AIK-tröjan någonsin. Och den kvällen var jag övertygad om att jag aldrig i mitt liv sett en spelare live dominera så stort i någon match i hela världens ligor och landslag.

Jag vet inte om det var den här specifika insatsen som inspirerade till ramsan; Boateng – tre poäng. Vad som dock står klart är att när Derek var lycklig och alltså magiskt bra på planen så kunde vi inte förlora.

Idag är Derek defensiv mittfältare och viktig kugge i Getafe. När han spelade i Israel hade han en offensivare roll och gjorde ett stort antal snygga mål. Också på detta finns ett youtube-klipp.

Om man skall binda ihop den här texten med någon slags analytisk sammanfattning så handlar den om Dereks sätt att så tydligt prestera bättre när han var lycklig. Det är inget unikt för honom. Alla gör bättre ifrån sig när solen skiner så att säga. Men Derek manifesterade sina känslor så tydligt att han dessutom helt säkert påverkade både lagkamrater och oss supportrar. Det är för den kvaliteten som han alltid kommer att vara en av mina absoluta favoritspelare som någonsin spelat i AIK.
Inte många spelare skulle heller bära sin klubbs färger i ett internationellt mästerskap som Derek gjorde i VM 2006. Cyniker skulle hävda att han smörade, men vi som följt honom i AIK vet att han aldrig skulle vara falsk med sina känslor. Vare sig det är genom tårar eller skratt.

Carl Tersman Toll

Tänkte bara förklara lite kort varför det inte har publicerats någonting nytt här på Blackbeat under de senaste dagarna. Det är så att jag har varit sjuk nu under veckan och jag har därför inte kunnat besöka Karlberg för att göra några intervjuer. Sedan måste jag även förtydliga att Oscar Lindgren egentligen börjar sitt arbete i mars, när den allsvenska säsongen drar igång och när Charlee är tillbaka från sin semester. Oscar hjälpte till med intervjuer nu under helgen och kommer fortsätta att hjälpa till vid behov under februari, fast han har inte möjlighet att arbeta utöver träningsmatcherna. Därmed är det ibland rätt svårt att uppdatera bloggen och göra intervjuer när jag ligger hemma och är sjuk. Men som rubriken lyder, vi ber om ursäkt för uppehållet.

Hoppas ni har överseende med att kvantiteten är sämre än normalt här på Blackbeat och på www.aikfotboll.se, men vi lovar att när manskapet på AIK Media är fulltaligt så kommer saker och ting fortsätta att utvecklas.

AIK åker till Finland över helgen för att ta sig an Örebro och HJK i två träningsmatcher. Tyvärr är det inte möjligt för oss på AIK Media att åka med, men ni kan till exempel följa dagens match mot Örebro via en liveblogg på http://na.se/bloggar/sportbloggen och AIK:s startelva släpps klockan 18.00 på www.aikfotboll.se. Björn Wesström har även sagt att han ska försöka skriva några rader till hemsidan om internetuppkopplingen i Finland tillåter.

Lukas

Då var första Skytteholmsmatchen avklarad. Tycker det såg helt okej ut. Gårdagens stora glädjeämne var givetvis Pontus Engblom som visade upp ett mognare djupledsspel än vad vi sett honom tidigare. Visst skulle han må bra av några kilo till men han har jobbat med fysiken. Förra våren spelade Pontus från start mot Norrköping i cupen utan att få någonting uträttat. Det har hänt en hel del. Kan han hålla den här nivån även i Allsvenskan är den unge landslagsmannen att betrakta som ett nyförvärv.

Eftermiddagens skönaste citat stod sporchef Wesström för som på frågan om Ortiz varande eller icke varande och tidningarnas skriverier svarade att: ”Så länge jag är här så kan jag lova dig att Aftonbladet inte kommer att köpa eller sälja några spelare åt AIK”.

Livet efter Ivan blir annorlunda. Det kanske bara var min reflektion men det kändes som att både försvar och mittfält under delar av första halvleken verkade lite konfunderade över att inte kunna nå Ivan den store med en långboll. Just den delen av anfallsspelet finns inte med dagens anfallare, men o andra sidan är ambitionen givetvis att spela efter marken och i djupled.

När det gäller försvaret tycker jag det var roligt att se Backman och Atta som båda gjorde bra ifrån sig. Givetvis blir det svårt att matcha Hooivelds huvudspel men båda dessa herrar är unga och har landslagsmeriter. Det finns ingen anledning till oro. AIK är ett mycket starkt lag även 2lax10. Även från straffpunkten. Jorge Ortiz var tillsammans med Pavey uppskriven som straffskyttar men både Dulle och Flavio var mycket sugna på att hamna i målprotokollet. Mer om detta, pratar Andreas Alm om under intervjun som ligger på aikfotboll.se.

Åkte med spelarna ner till Karlberg efter matchen. Maanoja drog en story för mig och Backman om Jari Litmanen som tydligen är kung bland damerna hemma i Finland. Även Micke Forsell hade en del intressanta förehavanden.

Några timmar kvar till årets första match på Skytteholm och givetvis förtjänar Svenska Mästarna storpublik. Det är mycket jag inte gillar med kylan och det är i ärlighetens namn ofta som matcherna inte blir sådär ”jätteroliga” som man hoppats på innan. Men känslan av att det faktiskt börjar närma sig allvaret gör att det givetvis är av största intresse att se hur laget uppför sig i dessa matcher. I år mer än någonsin då det bara är lite mer än en månad kvar till den Allsvenska premiären.

När det gäller uppgifterna om Jorge Ortiz är det såklart mindre roligt som supporter. Men huruvida Arsenal de Sarandi skulle kunna kringgå speciella transferregler och så vidare är inte jag rätt man att svara på. Vi får helt enkelt tro på det som Micke och Björn kommunicerat ut via media och försöka ta det hela med ro. Det är ju trots allt så att individer försvinner men laget är kvar. Vissa längre än andra. Matchvinnaren från Göteborg exempelvis.

Förhoppningsvis kan jag få en pratstund med Jorge i eftermiddag och se om han vill uttala sig om situationen. Skulle han välja att inte göra det, så är det givetvis bara att respektera.

Men nu kör vi. Skytteholm nästa. Glöm inte långkallingar, vantar och en AIK-mössa!

Hej på er alla Gnagare.

Det här är mitt första inlägg på Blackbeat. Många av er känner säkert igen mig från tiden på FANTV och det sägs ju att man ska sluta på topp. Jag har efter ett par år som FANTV-reporter nu valt att ansluta mig till AIK Media. Och visst lämnade jag FANTV på topp. Mina sista intervjuer och klipp blev de från Guldmatchen i Göteborg samt även ett par efter Cupfinalen. Jag fick även äran att intervjua Jorge Ortiz som blev framröstad till Årets MVP av fansen. En intervju som gav mig väldigt mycket positiv respons.

Jag lämnar min förre arbetsgivare med många fina minnen och det är inga hard feelings mellan mig och någon från FANTV. Vi har, framför allt under det senaste året, haft ett väldigt gott samarbete mellan FANTV och AIK och jag hoppas att det kommer att vara så även i fortsättningen. Ny arbetsmiljö och annorlunda utvecklingsmöjligheter var det som i första hand fick mig att tacka ja till det erbjudande som Charlee Mian gav mig i höstas.

Mina uppgifter här på AIK Media kommer till största delen bestå i att följa laget under träningar och matcher, precis som jag tidigare gjort, och se till att ni som läsare och tittare bjuds på det senaste och bästa från AIK Fotboll.

Nu på lördag gör jag mitt första jobb för AIK i samband med träningsmatchen mot Norrköping. Jag hoppas att så många utav er som möjligt trotsar minusgraderna och beger er till Skytteholm för att bevittna Svenska Mästarnas första träningsmatch på Skytteholm för året. Norrköping står för motståndet och eftersom både Charlee och Lukas är bortresta blir det en intensiv debut på AIK då jag får sköta bevakningen själv den här gången.

Nu hoppas jag att 2lax10 blir ett år i klass med 2lax9 och att vi ses på lördag.

Alla till Skytteholm – med eller utan matchbiljett!

//Oscarito