Vi får hoppas att framgångarna i Göteborg fortsätter

Nu när vi börjar närma oss den tredje omgången i årets allsvenska, så kan vi konstatera att den allsvenska starten inte har varit någon succé för AIK. Två mållösa matcher och ett tamt anfallsspel har resulterat i att media börjat ifrågasätta AIK:s insatser och speciellt vinterns mest omtalade nyförvärv- Sebastian Eguren. Jag är en av dem som skakat en del på huvudet under de två inledande matcherna på Råsunda. Förutom poängskörden, som nog ”borde” ha varit två poäng större, så hade jag förväntat mig ett något mer inspirerat anfallsspel. Tyvärr så har Sebastian Eguren inte riktigt hittat rätt under de första omgångarna; hans Filippo Inzaghi-dykning senast, som resulterade i ett rött kort, var allt annat än klokt agerat.

Jag har själv känt en enorm frustration när jag bevittnat Egurens kroppsspråk på planen och blivit förbannad över att mina höga förhoppningar inte blivit infriade hitintills. Däremot så ser du en helt annan sida av Sebastian på träningarna, killen visar upp en enorm precision i passningsspelet och utstrålar även en speluppfattning som skiljer sig från mängden. Med det vill jag säga att Eguren fortfarande besitter en grym potential och jag är övertygad om att den kommer att hinna visa sig innan lånetiden tagit slut. Det som vi uppfattar som arrogans på planen är antagligen Egurens sätt att uttrycka sin frustration över att allting inte har klaffat till 100%. Vi får vänta och se om det lossnar för Eguren i hemmamatchen mot Örebro.

(Tillägg: Eguren hade enligt statistiken bollen i 120 sekunder i premiären samtidigt som att Flavio hade den i 50 sekunder, frågan är om Egurens roll som ”anfallare” påverkar hans delaktighet i spelet?)

Nog om Eguren, i och med förra säsongens stora framgångar så är det fullt naturligt att det uppstår en besvikelse över den skrala poängskörden såhär långt. Men det är naivt att tro att det ska presteras någon vacker och underhållande fotboll på det här underlaget. Och om du bortser från resultaten så skiljer sig inte spelet allt för mycket jämfört med hur det såg ut i början av 2009. Sedan får vi inte glömma bort att vi endast spelat två omgångar och att den på förhand mest oklara lagdelen, backlinjen, har visat sig vara rejält stabil. Sedan tåls det att nämna igen: det blir nog Walid Attas år i år.

För att summera så har vi haft marginalerna emot oss till en början (i alla fall i förra veckans match mot BP), marginaler som vi faktiskt hade med oss ifjol. Jag är tämligen säker på att AIK:s målproduktion och hela vårt anfallsspel kommer att utvecklas i takt med planernas utveckling. På måndag får vi förhoppningsvis se AIK ta ännu ett steg framåt och det borde innebära tre poäng mot ett GAIS som faktiskt ser rätt svaga ut iår. På måndag är vi även tillbaka på den arenan där vi majestätiskt spelade hem SM-guldet, vi får hoppas att framgångarna i Göteborg fortsätter.

****

Angående dagens hockeymatch så överlåter jag analyserna till ”hockeyexpertisen” här på blackbeat!

Lukas

This entry was posted on lördag, mars 27th, 2010 at 22:43 and is filed under Fotboll. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.