AIK vann sista matchen för vårsäsongen och gjorde det tillsammans med hela Råsunda, jag tror inte ni förstår vad det betyder att ha så mycket folk som vi hade på matchen som bara forcerar AIK fram till seger, för ett ögonblick när allt så alldeles underbart ut fick Åtvidaberg kontakt genom ett mål och hade flera bra lägen att kvittera och det hade väl varit typiskt för AIK denna säsong om man åkt på det.

MEN istället så gjorde Mutumba en fin prestation och skapade en straff som Pavey skulle tagit men han räckte över bollen till Burgic som pangade in sitt och AIK:s tredje i matchen och där var 3 poängaren hemma, alla hyllade Burgic och det är helt rätt men vi ska hylla Råsunda publiken denna afton, det var faktiskt de som gjorde den stora skillnaden, inget snack om det!

Flera röster ur laget innan matchen sade sig ena om att detta var fantastiskt och bara händer i AIK, spela för dem och ger vi dem energi så får vi det tillbaka sa Wesström.

21 000 åskådare är en alldeles fantastisk siffra.

Nu ska det säkerligen värvas och firma Wesström& Andersson planerar och har koll på vilka de vill ha, sedan gäller det att finansiera köpen. Viktigt att komma ihåg så man inte köper dyrt bara för sakens skull!

Vi måste ha in en anfallare som räknas som nummer 1, kvalitet rakt igenom, en ledare som drar med sig Flavio och underlättar hans arbete på plan. Värvar vi från utlandet skall han DIREKT ta en plats, lovande talanger som man ger tid har vi i de egna leden redan. ( Lundberg, Engblom, Walker, DG, Atta, Chrille E, Backman)

Vad tror jag om provspelarna då?

Clecio: Inte tillräckligt bra, smart av Björn att testa honom under dessa månader till låg kostnad. En sak och se bra ut i sitt hemland men en helt annan hur det fungerar i en annan världsdel. Rent socialt vet AIK nu att vi kan ta hand om våra utlänningar med ett bra fungerande nätverk. Sedan är det upp till spelaren att prestera.

Min dom: Ej kvar

Jerry Bengtson: En spelare som vi egentligen inte visste så mycket om men han blev mer en myt och en räddare i nöden då AIK skrek efter anfallare av klass. Vi visste inget mer än att han var aktuell för Honduras VM trupp och att i ett senare skede blev intressant för Örebro SK men krävde där en hög lön. AIK tog in honom för att testa honom i laget och Jerry har inte imponerat. Jag skulle vilja lägga honom i samma fack som Clecio.

Min dom: Skickas hem omgående

Ivan Turina: En kroatisk målvakt kom på provspel, enligt uppgifter har Björn haft kännedom om Ivan sedan januari och denne Ivan har en gedigen erfarenhet på sitt CV. Denne jätte anlände tillsammans med Jerry och visade direkt att han har kvalitet. Har imponerat stort, jag har sett många målvakter genom åren och jag säger ärligt från hjärtat att detta kan vara det absolut bästa jag sett. Vilken pondus, vilket sinne för att läsa av spelet, bra snack och ett fullblodsproffs. Herregud säger jag!

Min dom: Måste värva, det kan kosta men det ÄR det värt

Jag tycker AIK ska kika in en mittfältare av klass samt ännu en anfallare, det tror jag räcker till att klättra i en allsvensk tabell samt ha en rimlig chans att kunna konkurera i stundande Europa spel. Men då måste nyförvärven leverera samt att befintlig trupp höjer sig ett par snäpp!

Eguren?

Honom vill jag gärna ha tillbaka, då löser vi mittfältsplatsen, en träningsnarkoman som ger massa energi runt sig, gjorde egentligen bara en godkänd match men det gäller väl hela laget, undantaget är Atta och Backman.

Nu måste Björn göra sitt jobb som både tränare och sportchef och värva smart med finess. Publiken måste göra sitt jobb, nu vet vi vad vi kan åstadkomma med röstens kraft.

Styrelsen måste göra sitt arbete bättre, vara mer lyhörda och öppna mot våra supportrar.

Jag måste göra allt bättre.

Tänk så här: Vi är på kvalplats i Allsvenskan men är fortsatt i topp i publikligan, efter allt strul med spelet och tränare som spelare som underpresterar så är vi enade. Det kommer vi vinna mycket på när året summeras.

Stolt är jag!

Cee

Miran Burgic gav oss tre mål och tre poäng i hans avskedsföreställning. Över 20 000 åskådare gladdes åt en sloven, försommarvärme och en välbehövlig hemmaseger.

Minuterna före matchstart

Östra pryddes av ett färglatt tifo

Rykande het stämning på norra

Det snyggare laget till höger

Avspark

1-0 Burgic!

Björn manar på. Givetvis välklädd

2-0. Burgic igen!

Två killar med stort AIK-hjärta

En helt ok publiksiffra

Martin gör en Rubarth. Solklar straff!

En het spelare ska slå straffar

Mål och 3-1!!!

Kramkalas efter Mirans hattrick

Kevin Walker avslutar målkalaset med en kanon

Alla involverade firar efter slutsignalen

Matchens lirare?

Miran hyllas av sina lagkamrater

Miran manar på norra stå

En bild vi hoppas få se ofta efter VM

Efter VM, då jävlar!!

Jag säger inte äntligen för att vi tog en seger mot ett mediokert bottenlag. Jag säger äntligen för äntligen fick jag se ett AIK som jag faktiskt känner igen. I dagens AIK, som helhet med spelare och publik, fanns äntligen glädjen och kämpaglöden på plats från förra året. Visserligen blev vi ängsliga (både spelare och publik) en bit in i andra när ÅFF lite slumpmässigt får in 2-1, men det är egentligen naturligt med det läge vi befinner oss i. Dessutom så är ett allmänt känt faktum att en match i princip inte kan domineras från början till slut. Att ÅFF då känns farliga i max 20 minuter av en total matchbild måste ändå ses som klart godkänt. Vi själva var kanske inte jättefarliga hela matchen igenom men totalt sett så var vi definitivt bättre än ÅFF och definitivt förtjänta av alla tre poängen. Det hade varit väldigt frustrerande om vi inte hade gått ifrån denna match med de tre poängen, det hade till och med varit väldigt frustrerande om vi inte vunnit med mer än 2-1. Även om ÅFF har bra chanser och till och med ett skott i stolpen som går parallellt med mållinjen så känns vi mycket vassare än ÅFF. Vi ska inte få för mycket hybris, men det här får ändå ses som den helt klart perfekta avrundningen på en annars katastrofal vårsäsong.

Jag tycker annars man kan förvånas över att vi egentligen inte får in spiken i kistan tidigare då det enligt mitt tycke var ett AIK idag där så gott som samtliga spelare var riktigt bra.  Hur som helst, jag berömde redan i paus Bojan – och Bojan är idag en av matchens giganter och jag har i mitt föregående inlägg redan nämnt hans hårda arbete.

I övrigt ett grymt stort plus till Viktor som i vanlig ordning jobbar hårt offensivt och faktiskt räddar oss två gånger om bakåt, ena gången genom att rensa bort ett klart friläge för ÅFF och andra gången genom att få bort bollen på egen mållinje i precis sista sekund.

Självklart är det också ett extra stort beröm åt Miran som inte bara gör tre mål utan är också otroligt nyttig och vinner tuffa närkamper. När Pavey sedan välsignar Miran för att lägga straffen så värmde det riktigt mycket i mitt hjärta, härligt. Miran är sedan som vanligt så sjukt ödmjuk och ser med sina gester till att påpeka att det är laget som ska hyllas och inte han vid hyllningarna från läktaren efter match. Ett helt perfekt avsked!

Backman är annars en av andra halvleks stora profiler tycker jag. När han väl fick koll på ÅFF:s inbytte nummer 8 så var han omutlig i luftrummet och rensade bort det mesta när ÅFF i desperata försök började slå långt. Mutumba får även han ett extra plus såklart, en assist och orsaken till straffen. Även om han många gånger kanske fintar lite för mycket utan resultat så är vi ju faktiskt vana vid det nu, idag resulterar trots allt det mesta i farligheter. C. Eriksson är ju en personlig favorit och idag är han riktigt bra. Egentligen kan jag fortsätta hålla på så här kring hela laget för hela laget var faktiskt riktigt bra även om inte alla var lika bra i de avgörande momenten.

Det största pluset idag ger jag däremot till publiken. Så grymt härligt att se folk tillbaka på Råsunda, jag hoppas innerligt på att de flesta av alla er som närvarade idag även dyker upp när säsongen drar igång igen efter VM. Jag hoppas verkligen alla ni märkte precis vilken injektion ni var för spelarna!? Precis som Wesström sa på presskonferensen efter, vilket får sammanfatta mina sammanlagda känslor efter denna match,

”Åtvidaberg mötte bara inte elva spelare utan jag tror de mötte hela Råsunda – publiken visar vad AIK handlar om!”

Äntligen framme vid en match som visserligen andas ångest men desto mer andas förväntningar. Att se ett Norra som faktiskt är mer taggat än på länge (derbyn inräknat) är hur härligt som helst, vad fan nu kör vi! För er som inte haft möjligheten att komma hit idag, jävligt synd om er! Så här ska fotboll upplevas och jag hävdar att det bara är AIK:s publik som i Sverige kan bjuda på en sådan här one-man-show.

Men matchen utspelas som vi alla vet på planen och där har AIK:s lag formerats genom följande startelva. T. Maanoja – C. Eriksson, N-E. Johansson, N. Backman, K. Pavey – M. Mutuma, B. Djordjic, D. Johnson, V. Lundberg – M. Burgic, A. Flavio. Ett förväntat lag och när man blickar över mot motståndarlagets startelva är det egentligen bara Kristian Bergström som väcker mindre farhågor. Med den här inramningen är känslan hur som helst att vi bara inte ska kunna förlora.

AIK tar verkligen tag i matchbilden också och Åtvidaberg satsar mest på att backa hemåt, kanske inte helt oväntat. I den femte minuten straffar sig däremot den defensiva taktiken och dagens ”avtackningsman” Miran Burgic placerar hur iskallt som helst in en enkel bredsida i nätmaskorna i bortre.  Riktigt snyggt av Miran och en ”vanlig dödlig” hade troligen gått på kraft och hoppats på det bästa i det läget, men inte Miran, hur iskallt som helst. Stort plus också för sättet han trycker bort sin försvarare, 1-0.

Efter målet blir däremot Åtvidaberg betydligt aggressivare i sin press, något som vi faktiskt hanterar riktigt bra och till slut tröttnar också Åtvidaberg aningen och sjunker tillbaka en hel del. Just det faktum att Åtvidaberg sjunker ner mycket öppnar upp väldigt mycket åt våra innermittfältare och framför allt Bojan som gör ett riktigt hästjobb både defensivt som offensivt.

Bojan spelar i minut 16 också mycket snyggt fram Burgic som kommer helt ren med Åtvidabergs målvakt. Trots att Burgic tycks tappa balansen aningen lägger han in sitt andra mål för dagen precis lika iskallt och snyggt som det första, 2-0!

Det märks att killarna är laddade men framför allt riktigt ödmjuka. Vi släpper inte fokus trots 2-0 utan är precis lika noggranna i vårt presspel och i varje touch offensivt. Det går till och med att känna igen killarnas spel från förra året en del – och då menar jag främst presspelet. Vi springer för en gångs skull riktigt mycket för varandra och vid varje förlorad närkamp är en ny AIK:are där och försöker vinna bollen. Det känns nästan som killarna lite vill motbevisa dagens rubriker från AB om det faktum att vi saknar en fystränare…

En summering av första halvlek kan väl lyda att vi leder fullt rättvist och att vi kanske borde ledat med än mer (Mutumba har varit farligt nära två gånger om).  Annars riktigt stort plus till Bojan, helt klart första halvleks lirare, han verkade däremot ha en känning och tog sig mot vänster lår flertalet gånger och var ute vid bänken och fick massage, vi får hoppas att han med denna form blir kvar på planen hela matchen. Matchbilden indikerar annars inte en vändning, det här vi måste vi bara klara. Visar vi hjärta så väl på läktaren som på planen så går vi in i uppehållet med tre riktigt sköna poäng!

Ikväll kl 18:30 börjar matchen för oss supportrar, vi ska enade visa hjärta för den klubb som ger oss så mycket.

En uppdatering på antal sålda biljetter fick vi nu och det gläder oss att det är 19.300 biljetter sålda, långsidorna är i praktiken helt slut och med det fina vädret utanför talar det om en hög publiksiffra ikväll.

17:10
**Uppdatering av siffra: 21 058*******

14:06
**Uppdatering av siffra: 20 500*******

Kan man hoppas på 25.000??

Kom i god tid till matchen och gör även ett besök på AIK Shop

Cee

Med en match kvar innan det långa uppehållet kommer vi snart att kunna lägga den trista våren till handlingarna. Våren har bjudit på så mycket olycka och elände att man gör helt enkelt bäst i att glömma.

Själv tycker jag att det täta matchandet under våren, för att Kim ”stolpflyttaren” Christensen ska spela VM, är väldigt onödigt. Hur många VM-spelare finns det egentligen i Allsvenskan? Men, men jag antar att FIFA säger och alla följer. Dessutom gissar jag att vi drabbats hårt av att behöva spela matcher i något som nästan liknat ett NHL-tempo. Det är väldigt svårt att omgruppera efter en förlust när nästa match kommer så tätt inpå. Jag vet inte om förbundet har lika bråttom att avverka matcher i höst. Ska väl inte klaga allt för högljutt, då det kan bli så att vi vinner på det, om formen infinner sig. Ett vinnande lag spelar gärna match varje dag.

Så till kvällens drabbning. Åtvidaberg alltså. Jag hoppas på en enad 25 000-hövdad publik som kan ge laget ett besked om att ”vi är med er”. Det skulle nog betyda mycket för truppen att ha med sig en känsla av stöd in i uppehållet. Eller för AIK är det egentligen inget uppehåll, utan snarare en chans att bygga en ny känsla, en ny målsättning och ett nytt självförtroende. Inte för att laget behöver mer press, men en seger ikväll är nog ofantligt viktig inte bara för poängen och striden mot en annan bottenkonkurrent, utan även för den positiva känslan en seger ger.

De flesta som läser bloggen här på Blackbeat är hardcore och skulle gå på matcherna även om AIK spelade på Hjulsta IP, men jag tänkte ändå i förhoppningen om att övertyga eventuella ”event”supportrar att pallra sig till Råsunda ikväll, göra lite reklam för produkten (fan vad illa det låter) AIK, i form av lite poetiskt smörjmedel.

Anslut er till det svartgula havet ikväll och följ med på resan mot ett säkrat kontrakt.

När sången om solen som stiger börjar ljuda, kan du inte texten, sänk huvudet i andakt.

Kliv på tåget nu och hjälp oss att få det att vända.

Tillsammans är vi starka och kan få vadsomhelst att hända.

Ge det lite tålamod och din fortsatta närvaro som gåva.

Du får tusenfallt tillbaka, det kan jag lova!

MOT SEGERN!!

Det är en nervös dag kvar tills vi står vid den match som dels sätter punkten för en bedrövlig vårsäsong och en match som samtidigt är nästan lika viktig som sista matchen förra året. Inför denna match tror jag alla vet förutsättningarna men vad som är uppenbart är att vi alla tycker olika i frågor som just nu berör och upprör.

Många verkar bland annat tycka att Blackbeat främst är en kanal för AIK-propaganda och att vi som skriver här eller intervjuar spelare inte ser hur dåligt laget faktiskt är just nu, att vi försöker mörka det faktum att läget är katastrofalt. Jag vill då poängtera detta; det jag gör för AIK gör jag av kärlek för klubben – precis som alla ni andra supportrar som går på matcher, samlar in pengar till tifon, sjunger på Norra och så vidare. Det är verkligen inte min intention att propagera för bilden av dagens AIK som en solskenshistoria. Att jag sen ser det som en självklarhet att man som fotbollssupporter ger laget sitt fulla stöd oavsett och alltid är en helt annan sak.  Det jag skriver här är alltså inte propaganda utan det är endast mina egna tankar om laget i mitt hjärta och mitt sätt att ge lite tillbaka till klubben och de supportrar som utgör klubbens hjärta.

Jakten på syndabockar är också uppenbart viktig i motgång, som supporter letar och letar man efter vems felet är, vem ska avgå? Kan vi inte precisera orsaken till sjukdomen går det ju inte heller att hitta något botemedel, så enkelt är det. Skulle man som supporter inte hitta någon syndabock måste det antagligen uppgivet konstateras att loppet är förlorat, patienten är död. Jag läser här inne dagligen de kommentarer som dyker upp och hur supportrar kommer med olika diagnoser och förslag till botemedel. Jag tänker inte orda så mycket om dessa diagnoser men det blir väldigt tröttsamt vissa stunder när den enda lösningen är ”avgå”. Oavsett om det handlat om Stahre, eller Wesström så känns den lösningen alldeles för enkel.  Wesström blev tillfrågad och jag tycker faktiskt att han gjorde rätt som tog tjänsten som tränare med tanke på att vi mycket snart möter ett speluppehåll. Att ta in någon utifrån på så kort varsel känns inte alls rätt och att flytta på någon i den befintliga tränarstaben tror jag inte heller hade varit rätt då alla där redan har sin tydliga roll.  Tillstymmelse till fjolårets spel har inte setts till under varken Stahre eller Wesström och båda tränare har faktiskt ungefär samma poängsnitt med laget (drygt 0,6 poäng per match – en horribel siffra). Egentligen finns det hur mycket som helst att orda om många personers insatser så här långt; spelare, ledare liksom styrelse. Att beskylla enskilda individer för det hela känns däremot ängsligt och min syn på det hela är att laget med spelare och ledare har gått in i det här tillsammans och det blir deras uppgift att ta sig ur det tillsammans – och de gör det med oss supportrar som stöd!

Vi är i en situation som helt enkelt är för jävlig och som det måste till ett hästjobb för att vi ska klara oss ur. Vi kommer inte få några sympatipoäng för det, se bara till Elfsborg som faktiskt uttalat gick ut och skulle utnyttja vårt svaga självförtroende. Vi kommer uppleva gång på gång i år om hur man slår på den som redan ligger, vi kommer få kämpa för att gång på gång resa oss.

Kampanjen för matchen imorgon kan kännas lite som ett nödrop, men det behövs onekligen för att få många att komma tillbaka till Råsunda nu när laget inte presterar. Säga vad man vill om medgångssupporters eller ej, men när det kommer till kritan är varje supporter lika viktig. Varje supporter bidrar, utöver entrépengen, med att göra AIK till just Sveriges största klubb (för meritmässigt är vi det inte). Ser vi bara till att varje match vara på plats på Råsunda kan ingen ta ifrån oss det!

Imorgon smäller det och även om det är en halv allsvensk serie kvar att spela hoppas jag att vi imorgon visar samma vilja på läktaren som när vi packade Råsunda med AIK:are i sista matchen 2006. Jag kan inte tro annat än precis det Charlee sa om spelarna här i tidigare videoinlägg från Karlberg; ”…de kommer få så jävla mycket energi av supportrarna!”. Precis som 2006 hoppas jag att alla supportrar på läktaren ger den energi som krävs för att bekämpa och kriga ner motståndarna bit för bit!

Så avslutningsvis säger jag som Sir Bobby Robson; ”Fotboll är inte längre en lek, det är krig. Vi ska inte leka med våra motståndare, vi ska bekämpa dem!”